LOKOMOTIV

Och nu börjar Karusellen, som i denna match inte betecknade ryskt valfusk utan en mycket smittsam form av muskelbristningar som hemsökte Lokets trupp...

IF Lokomotiv Blackeberg - IFK Täby 0-1 (0-0)

 

Startelva:
M Stegfelt Krille
Olin Basse Olle Sjödén
Gurra Erik Hyltan Oskar

Bänk: Jonas, Perry, Scott, Simon, Stubben
Coach: Setta och Perry

 

I vårsolens sista strålar tog Loket emot IFK Täby på Mossens afrikanskt tjocka plastmatta. Loket saknade några spelare men ställde ändå upp med full trupp, vilket skulle visa sig vara nödvändigt. Täby å sin sida personifieras väl av sitt fyrtorn till mittback: storväxt, spelskicklig men stabbig.

 

Första halvlek utvecklades till ett ställningskrig med få målchanser. Spelmässigt ett visst övertag till Täby men näppeligen chansmässigt. Loket hade svårt att spela sig till chanser, nästan inget spel genom mittfältet går hem och tyvärr fastnar de långbollar som slås i Täbys käftar. Dock dyker det upp chanser. Den hetaste är väl Kristans som enkelt joggar slalom genom Täbys backlinje. I fritt läge när han ska till att skjuta får han en täbydobb inborrad i fotknölen och tyvärr blir skottet därefter. Domaren bedömer att inget regelbrott begåtts. Minnesvärd är också chansen i första minuten när en lokomotivare (Martin S?) får tag i en förlupen boll i straffområdets ytterkant medan Täbys målis är ute och valsar långt från sitt mål. Ett inspel kommer men tyvärr slår Loket bollen strax utanför det öppna målet. Täby hade också chanser: svettigast var nog en boll som tillåts dimpa ner i en klunga av spelare i straffområdet men Jocke kniper skottet.

 

Och nu börjar Karusellen, som i denna match inte betecknade ryskt valfusk utan en mycket smittsam form av muskelbristningar som hemsökte Lokets trupp. Först ut är Olle, baksida lår med 10 kvar av första. In med Jonas och några positionsbyten på det, snurr, snurr...

 

Till andra halvlek hade solen gått ner (symptomatiskt skulle det visa sig) och i vårkvällen var det Täby som började bäst, dock utan nån verklig spets.

 

Kvarten senare fortsatte tyvärr Karusellen snurra, först Oskar ut (framsida lår), in med Perry, SNURR, sen Erik ut (baksida lår) Gurra flyttad till mittback och Alex in på högerbacken, SNURR, följt en kort stund senare av Olin ut mot Simon in, SNURR, och slutligen Sjödén ut mot undertecknad in på högerytter och flytt av Martin S till innermitt, SNURR. Visserligen brukar byten kunna bli injektioner som ger fart och ork, men här blev det pga skador för mycket av det goda.

 

Men nog var det ändå en fröjd att se Alex åter på planen ett antal knäoperationer senare, dessutom i samma backlinje som herr Linzander där de båda bidrog till en härlig doft av ångpustar från ett Lok som startat många mil tidigare. I ett minnesvärt anfall stack Alex i djupet hela vägen ner till kortlinjen och serverade ett inlägg till en framstörtande Perry, dock utan resultat. Tyvärr tog den senares ånga slut bara lite senare och Karusellen snurrade på: Alex till högerbacken och vem som istället kom in på vänsterbacken har tyvärr snurrat ur undertecknads huvud helt, läsaren får verkligen ursäkta.

 

Det var till yttermera visso på denna Lokets vänsterkant som matchens olyckligsaligaste spelmoment strax påbörjades. Det slutade inte bättre än att ett inlägg slogs och möttes av Täbys vänsterytter klockrent på pannan och otagbart 0-1 bakom Jocke. Alex och undertecknad var båda för långt från nickaren för att störa och vems fel det var låter jag som medskyldig vara osagt, helt klart var markeringen bristfällig, det är tydligt.

 

Efter detta satsade Loket framåt av alla krafter, allt mer desperat ju längre klockan tickade. Efter en stund gick vi ner på trebackslinje med en extra forward (Perry) och mycket långt. Och visst blev det tryck mot Täbys mål - flera gånger kom bollen in mot ett överbefolkat straffområde och med lite mer medflyt hade nog en kvittering kommit. Naturligt nog fick Täby även chanser mot ett vidöppet lokomotivskt försvar, men kombinationen av dålig skärpa hos Täby och finfina parader av Jocke höll målet fredat, till ingen direkt nytta visserligen. Slutligen blåste den hårfagre domaren i sin pipa och Loket hade inkasserat en neslig förlust.

 

Slutanalysen blir att en oförmåga att spela sig fram till chanser och allt för många skadebyten gjorde förlusten tämligen logisk. Med lite mer tur och skärpa vid chanserna som alltid uppstår ur intet samt lite flyt vid den gedigna slutforceringen hade dock en eller annan poäng säkert kunnat bärgas.

/ Björn Stubben Le Normand